Finspångs AIK

     http://www.finspongaikbandy.com/

Nedräkningen inför seriepremiären fortsätter. 1937 bildades Finspångs AIK, föreningens topp var 1941 då man gjorde sin första och hitills enda säsong i högsta serien. 1985 fick Finspång konstfruset på deras trånga hemmaplan Grosvads IP.


Man kan lugnt säga att FAIK varit ett topplag sedan återkomsten till näst högsta serien 2004. Två av fyra säsonger har slutat med kval till högsta serien. Förra säsongen blev det dock en fjärdeplats i tabellen. KIS fick stryk på Grosvad med 8-7 (efter tidigt matchstraff på legenden) och spelade 3-3 i Köping (i bedrövligt snöoväder). Säsongen innan blev det en seger var, en av dem matcherna glömmer man tyvärr sent som KISare. Återkomsten till Division 1, hemmapremiär KIS-FAIK 0-10, usch.


FAIK har set stabila ut i träningsmatcherna, med någon enstaka plump bara. Man har dessutom förstärkt laget med en framträdande trio från Derby: Pontus Quarford, Jonas Gustavsson och målvakten Per Möller. Från Katrineholm hämtades Andreas Lundkvist, och från Västanfors Iivo Wegelius. Spelare som har lämnat laget är: Martin Stråhle, Katrineholm, Magnus Wikström, Borgia och Jonas Freberg, ny klubb okänd.


Vi ser inte många svagheter i Finspång inför säsongen. De är täta hemmåt, spelar med stort tålamod och dessutom är truppen en av seriens bredaste. Det är inget lag i serien som kommer få något gratis mot FAIK, utan laget kommer helt klart att vara med i mitten/övre regionen av tabellen.


Kommentarer
Postat av: Per Svan-Pettersson

Lite värdelöst vetande. Det var Finspång som sparkade ur KIS ur div 1 så att KIS fick tillbringa fem säsonger i tvåan och när man sedan spelar första matchen i div ett igen så är dom där och förnedrar igen. 0-10 som du skrev var en kalldusch utan like. Som tur är såg jag inte den matchen. Men jag var med när KIS åkte ur ettan senast. Sista kvalmatchen borta mot Finspång. Vi fick sitta i bussen i två timmar i Kungsör och vänta pga att Finspång inte hade någon spelbar is. Kommer ihåg att vi satt vid OK och storebror Peri (Marko) försåg sig med en stor jävla hamburgare med pommfrites och Gert (dåvarande lagledare) höll på att gå i taket, "Hur fan kan du äta något sånt där innan match" vrålade han. Marko käkade och somnade lugnt. Väck mig när vi är framme sa han bara.

Matchen spelades till sist i Motala och Finspång vann med 5-3 eller något sådant. Det var många bittra tårar efter den matchen, hemresan var tung kan man lugnt påstå.

2008-11-05 @ 10:21:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0